det är över nu
efter en intensiv vecka på en ö i stockholms skärgård är man en aningen slut.
förkylning, halsont, huvudverk och sömnbrist, skoj...
men om jag ska förklara veckan som varit skulle jag säga:
"den var bra, inte helt otroligt underbart härlig som jag trodde, men bra"
jag ångrar ingenting som vi gjorde där, men jag hade nog önskat att mer hände.
men att en redan nära vän blev en bästa, och att få lära känna underbara vänner mera
var guld! det var verkligen bäst.
men det var så mycket saker som inte stämde, som inte funkade,
vänner som svek, saker som gick sönder, hjärtan som brast.
att inte veta vad en känsla är är svårt, så svårt.
man vet inte om det är hjärnan eller hjärtat som bestämmer.
jag kanske var för på? jag kanske inte betyder så mycket som jag trodde,
jag kanske gör bort mig totalt?
men jag vet innerst inne att du har en plats i mitt hjärta, och jag hoppas att du stannar där.
att veta att man inte kommer kunna vakna upp och bara gå och krama på dem man verkligen tycker om är jobbigt.
att veta att man inte kommer träffas på flera veckor är ännu jobbigare,
att veta att det finns en liten chans att jag aldrig kommer träffa er igen är det värsta...
nu bär det av till kilsbergsgården och introducera de nya ettorna på TEMA,
det kommer förhoppningsvis bli bra!
mobilen finns med, och jag hoppas att någon hör av sig i alla fall :)
hjärta till er som gjorde mitt läger bra,
boomerang 2008 är över nu...
livet har börjat igen
