baracajsaa

idag såg vi på en film/dokumentär i skolan. den handlade om en kille som kraschade när han gjorde ett hopp på snowboard i redbulltävlingen i åre. han fick hjärnskador och vart liggande i 4 månader utan att man fick kontakt med honom. när han vaknade upp kunde han inte prata och knappt röra sig. man fick se hans kamp tillbaka, hans vilja att kunna prata normalt och gå igen, hans vilja att få en utbildning och framför allt, åka snowboard igen!

filmen var otroligt gripande och den gav mig en riktig tankeställare. tänk att ett litet felskär kan få ens hela framtid att ändra form. allt man tar för givet, så som gå, stå, prata och allt sånt bara försvinner. jag kan inte ens tänka mig hur det skulle kännas. och jag är otroligt inspirrerad och tagen av hur motiverad den killen var på att kämpa för sitt liv, jag vet inte hur jag skulle klara mig efter en sådan olycka, jag vet inte om jag skulle vara så taggad på att fortsätta. men det är mycket svårt att säga vad man skulle göra, för man kan inte tänka sig in i en sådan situation.

denna filmen fick mig att tänka på min bästa vän Marika. hon är nog den starkaste människan jag känner. hon kommer nog alltid att vara min idol och jag beundrar henne otroligt mycket! ibland önskar jag att jag hade hennes styrka, hennes vilja, hennes motivation. hon har förändrar min syn på livet och det tackar jag henne djupt för, för hon har fått mig att inse vad som är viktigt i livet, och hur viktigt det är att inte ge upp! även om jag inte kände henne innan eller när det hände hoppas jag att vi får många år att lära känna varandra mer än vi redan gör. jag hoppas att vi ska kunna lära varandra olika saker, så som vi har gjort hitttills, och jag hoppas att hon inte kommer tröttna på mig för att jag är en vanlig människa, medans hon är så mycket mer <3