baracajsaa

var tjejen som gillade skolan, det var det hon levde för! ha de högsta betygen var det ända som gällde, hon skulle göra föräldrarna stolta, hon skulle bevisa för sig själv att hon dög på nått plan. sedan kom slag på slag på slag och helt plötsligt låg hon där, utan kraft att följa sina mål, utan kraft att uppnå det hon så länge strävat efter... vad gör man? hon bröt ihop. istället för att kämpa valde hon den lättaste vägen: hon la av. hon fegade ur och slutade kämpa. hon gav upp...

dock ångrar hon sig inte. för hade hon kämpat hade hon om några månader stått där med de fina betygen på ett vitt papper, men hon hade troligen inte varit nöjd. varför? för hon hade då valt bort sin familj, sina vänner och sin sociala umgängeskrets för just detta papper. hon har insett att detta papper inte är värt så mycket som hon en gång trodde. det som betyder någonting är kärleken. det låter cheesie, men det är sant. det är det hon lever för: det kan handla om kärleken hon har till sin familj och sina vänner som är oändlig, men det kan också handla om vardagens kärlek: en vän berättar om sina känslor för någon annan, en bok beskriver det första mötet, två personer på bussen som håller hand, ögonkontakt och pirr i magen när hon gillar någon. kärlek is the shit, det är det hon lever för. det är det som får vardagen att gå, det är det som får henne att stå.

det här är kärlek, äkta kärlek

hon gör sitt bästa för att visa er som betyder att ni är underbara, hon gör sitt yttersta för att ni ska ha det bra. hon finns här och hon älskar er. ni är allt, ni är de bästa, det är ni som får henne att ta ytterliggare ett steg.
tack!