min vän
i vått och tort, i snö och slask, i lycka och i sorg
vi har gått igenom nästan allt du och jag
de bästa
ett glatt "god morgon" sms vid halv 9,
ett 7 minuter och 20 sekunder nödvändigt samtal,
en mobiltelefon som vibbrerar en gång var tionde minut.
mammas och pappas fråga: Vad har du för vänner igentligen?
mitt svar: De bästa
mitt paradis
nu sitter jag här, packad och klar för att sätta mig på bussen till mitt paradis.
men trots att solen kommer skina, vattnet kommer att vara varmt och alla runt omkring kommer att vara där vet jag att du inte någonsin kommer att komma, och det gör att det mesta känns meningslöst just nu.
alla påstår att det kommer att bli bättre. "tiden läker alla sår" jag får väll tro dem, det är mitt enda hopp.
tack ni som stöttar, tack ni som lyssnar, tack ni som finns där,
utan er är jag ingenting!
<3
20 juli - dagen då du försvann
just nu skulle jag kunna skriva om hur skönt det var,
hur dåligt vädret är, alla klassiska repliker som upprepas varje gång,
en härlig morgonpromenad med mamma, hur kallt det var i vattnet,
en mysig lördagskväll framför "barnen på Luna" eller
hur otroligt skön min säng är där nere.
men det tänker jag inte göra, för idag dog min morfar...
klockan 15.00 ringde min morbror och berättade att han var borta.
nu är han borta för alltid, och det känns så tomt
det sjuka är att jag på nått sätt är glad att det är över,
för nu behöver han aldrig mera lida.
nu har han det bra där han är, det måste i alla fall vara bättre än att stanna här och må dåligt ...
jag kommer att sakna honom varje dag,
och jag kommer att älska honom för alltid.
för han har alltid varit, och kommer alltid att vara min starka och underbara morfar.
jag älskar dig så otroligt högt!
hälsa änglarna, för jag vet att du är bland dem nu
work work work
det är segt, ja
det är trist, ja
men vad kan jag vänta mig?
jag har inget som helst intresse för lastbilar
och jag kan ingenting om det.
men gubbarna där är bra och snälla,
och jag behöver inte göra så mycket.
okej, tiden går snabbare när man har nått att göra,
men jag ska inte klaga mera nu.
för det är bara 18 dagar kvar att jobba på!!
ikväll blir det pancakes!
I love it!
vid första ögonkastet
jag tror inte riktigt på kärlek vid första ögonkastet,
men jag tror på attraktion vid första ögonkastet!
en pirrig känsla i kroppen när man ser en person för första gången
det är härligt, så härligt att känna så
men dum som jag är lyssnar jag inte på den härliga känslan,
utan mer på nervositeten och oron om att göra bort mig,
så istället för att hälsa tar jag avstånd och flörtat i smyg
men det märker ju ingen ...
lyssna på den pirriga känslan, det måste ju vara någon anledning
till att den finns där!
svenskt väder
min älskade vän marika hade fixat picknick till mig och henne.
vi gick och satte oss på pulkabacken i lillån och mös.
maten var jättegod! pastasallad, söta godisar, jordgubbar och flädersaft.
sen kom molnen ... "de försvinner snart" tänkte vi, och jag sprang och hämtade filtar.
men de försvann inte, utan de vart bara mörkare och mörkare.
vi satt och mös i våra filtar och pratade massa om ingenting (som vanligt)
sedan kände jag att det började droppa i ansiktet,
regnet kom ... "det tar nog snart slut" tänkte vi och lade oss under varsin filt.
men det slutade inte, snarare tvärt om, så efter ett tag plockade vi ihop och
småsprang hem till mig där vi satte oss på altanen och hade det bra
du är verkligen bäst <3
svenskt väder
no words
självklart var det mysigt, självklart var det härligt, självklart regnade det för det mesta, men det är en av de härligaste platserna på denna jord enligt mig.
tyvärr börjar allt att ändras... jag har slutat längta till att komma till detta paradis, jag har en klump i magen när jag sitter i bilen på väg dit, jag har ibland mardrömmar på natten när jag ligger i mitt rum som jag själv har valt tapeterna i och det tror jag beror på att du älskade denna plats lika mycket som jag, om inte mer ...
jag är trött på allt detta nu! men jag vill inte att det ska ta slut, för när det gör det finns det inget hopp kvar.
jag har börjat inse att du aldrig kommer att komma tillbaka, du kommer aldrig att vara den du en gång varit, att jag aldrig mer kommer att få krama dig eller bli sur på dig när du plockar fram din pipa... ingenting kommer någonsin vara som det var förut, dessa 16 år och 6 månader jag har fått haft ditt riktiga jag i mitt liv har varit så hilma underbara, och det inser jag just nu... 16 år för sent ...
att en sjukdom kan göra att en människa längtar efter att dö är sjukt! läkarna och medicinerna som finns idag borde kunna göra nått! ALS, hur hemskt låter det igentligen? men det är hemskt! Nej, det är värre än hemskt faktiskt... det är inte bara han som lider, det är vi runt omkring också. att nästan önska att ens morfar / pappa / man ska gå bort är det hemskaste man kan vara med om tror jag. och att veta att dessa 6 månader har varit så hemska för honom har gjort det värre. han har bara legat där och för varje morgon han vaknat har han förlörat kontrollen över ännu en kroppsdel.
i går ringde dem från hemmet han bor på och sa att detta kunde vara hans sista timmar i livet. mamma åkte självklart direkt och jag gick och lade mig i min säng och bara låg och grät. sen fick jag kramp i hela kroppen, men det var inte som vanligt... jag hade ont i hjärtat och det spred sig till hela min kropp. jag var tvungen att gå ut och känna frisk luft i mina lungor. när jag kom hem hade de fortfarande inte hört någonting från mamma, han hade inte gått bort än...
några timmar senare kom mamma hem. morfar är stark, nästan för stark för sitt eget bästa nu tror jag.
jag vill vara som honom. jag vill ha honom här. jag vill säga hur mycket jag älskar honom och jag vill krama honom hårt hårt.
det är dags att sluta ta folk för givet, för när man mist anar det händer det som inte får hända...
